ateljerista

På morgonen medan jag ännu sov
lyste en kort stund ett starkt ljus
rakt in i mitt ansikte.
Som om solen ett ögonblick sänkt sig ner.

Jag åt en semla vars gräddklump
vred sig som ett utomjordiskt djur.
Djupa, rynkor i fettet dolde
vad som påminde om ett urgammalt, ondsint huvud.
Frånstötande- utan anletsdrag.