ateljerista

"Man förstod omedvetet för tusentals år sen
att det där är vår värld
och att den är mycket större än vi tror."

"En stjärna lyser jättestarkt.
Den är som en lampa.
Den har jag aldrig sett förr."

"Det är otroligt och magiskt."

"Om det är den som ska explodera och bli en galax?
Om den är borta sen så var det den."

"Därifrån kommer också religionen."

"Den ska explodera och bli en nebulosa.
Sen är den borta."

"Jag såg en som slocknade!"

"En stjärna som faller kan man se."

"Såg du samma?"

"Man ska inte önska sig nåt.
Då kommer man in i karman."

"Man är ju i karman."

"Man vill väl inte ännu längre in.
Och pendeltåget! Silverormen.
Det är som en lång rad stjärnor."

"Och bussen är magisk.
Ett varmt rum på hjul där det sitter människor."

Innan jag somnade såg jag
för min inre blick
som på en filmremsa;

små varelser uppbyggda av ljuspunkter
med armvingar formade som höga axlar
vid kroppens sidor mot en genomlyst bakgrund.

Substanslöst, glänsande rörde de sig
längs en väg som skimrade i blått.