ateljerista

När jag låg i mörkret
hörde jag att de dödas aska
kemiskt och mekaniskt (?) kan
pressas samman till diamanter!

Skuggor sköljer in i synfältet.
Är borta när jag försöker
fästa dem med min blick.
En svart slöja sveper
i höjd med fotknölarna.

Jag såg mig själv i spegeln
rakt in i mitt vänstra öga
där pupillen hade brett ut sin svärta
över hela iris.

Man har hittat en ny stjärna
en jättediamant som svävar i rymden!
Ytan lär vara kol.
Glimmar och gnistrar inte.