omfalos
Vi sjöng och andades
utsträckta på golvet.
Med fötterna strålade vi ut
som ekrarna i livshjulet
från en enorm pelare
av utsirat trä.
Sen öppnade i cirkelns mitt
den blanka skogstjärnen
ett mörkt öga.
En kort ljusglimt
med ett skrämt glädjefnatt som följd.
Hyreshusen höjde sina kroppar
över parkeringen.
Svällde på alla bredder.
Fönster och balkonger
lyste med buktande ögon.
En kolossal svart hund
lufsade självklar förbi
i pendelns hightec-atmosfär.
Svängde behagfullt på vänster ben.
Det tunga huvudet
i majestätisk profil.
Kommentarer
Postat av: mAria
Det är nog dags för lite vinter nu.
Trackback