att vara... och inte

På min balkong:
en skata i fluffig piratbyxa.

Det är fågelögats hårda kula
 som betraktar mig
med en blick som från
underjordens obönhörliga lågland.

En annan fågel vänder på sitt
grönskimrande huvud.
Kring ögat en orange kontur.

Kommentarer
Postat av: mAria

Men idag har sjukdomen avvikit och lämnat efter sig litervis med snor. Inuti mig. Har ni det bra där över havet?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback