ateljerista

Det finns ett träd till brädden fyllt av silver.
Om man gör ett hål 
så sipprar det ut längs stammen.

Vi går kvällspromenader.
Vi tittar på stjärnorna,
månen och stjärnorna.
Mest surrar huvudet av vad som hänt under dagen.

Ibland ser jag något:
Ett spöke, en gestalt utan huvud,
 ett vitt djur i mörkret.