ateljerista

en tunnel över stigen på kullen.

På våren är den mörk och doftande.

Man innesluts vid stammen av en  blomsterdriva.

På hösten är det ljusare där  inne.

Grenarna är nakna och lägger sig

i tunna linjer över ens huvud.

Löven döljer tunga och våta markens modd.

Ikväll var det gatan som öppnade upp 

två asfaltsskrovliga ögonhålor. 

Blicken uppåt.

En plötslig uppmärksamhet;

andas, iaktta, andas, se...