Nerbromsat ljus; när man vaknar ur influensan...

Leonardos gamla, gråskäggiga ansikte
framträder på den blå duken i köket.
Ljusgrönt lyser plötsligt uppmuntrande över frukostbordet.

Utanför sovrumsfönstret bugar han som ett rufsigt troll.
Orediga grenar slingrar åt alla håll.
Hans väldiga bladhänder kupar sig beskyddande.

Solljuset blev en kort sekund
i negativform bland skogssnårets sly
en liten, tredimensionell varelse.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback