Det var ingen hejd.

På den första björken krullade sig barken av pur munterhet.
I den mittersta björkens grenklyka; ett svart mussepiggflin.
Den tredje björken sträckte teatraliskt på högra grenen.

Yogins framtand blänkte ovanför stearinljuset.
Och Gud såg ner på oss genom en triangelformad springa i den pariserblå himlapällen.

Månen log ett roat leende.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback