ateljerista

Jag gick i kvällssol och var så  kärnfrisk att min hjärna plötsligt fokuserade på mitt eget spänstiga, iridiscerande skelett. Jag såg hur det vibrerade något och glödde vitt inne i min kropp.  Klev genom lila ljung och brun, frasande ormbunke. På hemvägen skimrade solen i silver lågt över cocacola-fabriken. Där hade dom släckt skylten som annars  med sin eldskrift kröner himlen över jordbrobornas huvuden. På förstubron lyste vit färg i fläckar stänkt i ett mönster,  som ovanifrån sett liknade en dödskalle vänd uppochner. Någon hade trampat i färgen och ett  spindelvävstunt spår tassade förbi vår dörr upp för trappan till nästa våning.