ateljerista

Pensionärsboendets röda tegelväggar öppnade alla fönster helt oförmodat; ögon och munnar i stort antal.
Björkarna log som förra veckan sina svarta näbbleenden.
Högt över alltihop en kylslaget vakande stjärna.

Benrangelsbjörkarna var helt förändrade.
De hade plötsligt ögon och små svarta näbbliknande munnar som log på nåt humoristigt vis.
På den vänstra tycktes det ha tillkommit en mängd smala, rakt uppåtsträckta grenar. Den mellersta hade förlorat de flesta av sina. Bara tre stelt vertikala återstod. Den högra reste sina högtidligt upp, upp, upp.

Halvslutet varanöga; ett rynkigt ögonlock, tunn grönaktig hud.
Brusten blick väjer inåt, bortåt.
I stationstrappan, tidigt :
Jovialisk man med fyrkantiga glasögon hälsar :" Godmorgon!"
Mitt i pannan den gula uppmaningen: "Se!"

Ett lågt, grågrönt ljus över skogsstigarna. Längs pendelspåret små tallplantor i babystorlek med mjuka barr.

Jag krossade ett litet, vitt huvud stort som ett korn keso mellan
mina tänder.

En procession av barn bar en ljusinstallation; ett vitt hjärta av tusen små lampor in i ett mörkt rum.

En kritvit strumpa i en svart pumpssko.

Hyreshusen sträcker sig styvstärkta mot natten. Livet slumrar. Några kvinnor tjattrar vid en busskur. Bussen glider in ljudlöst; upplyst, varm och inbjudande. Månen hänger tung som filmjölk i en plastpåse.

Nu går vi alla mödrar -
- moderlight-
traktorer och 5årsplaner
och revolution
- moderlight-
lätt som en mamma;
hero, stolt gudinna
- moderlight -
nu går vi alla mammor;
lyft lätt och luftigt...

Idag steg ett darrande, neapelgult skimmer upp ur gräset och hälsade solen på besök. Den blänkte hastigt till under ett blygrått moln och förlorade sig igen i tung humiditet.

Tre svarta hästar gled in i en grå nebulosa. Ryttarna bar vita västar som blänkte en stund i mörkret.

Månen som en vit pupill på en oändlig, kall rymd. Molntrasor som i artificiell belysning. Paynes Grey blommar hej vilt i stratosfären.

Den stora, svarta sänker sig ansiktslöst över oss i en brunfärgad solnedgång. Träden spretar lilafärgade fingrar över en guldfernissad grund.

Armarna i vädret: Spreta med fingrarna så hjärncellerna masseras (indiskt). Låt händerna forma en skål över ditt huvud. Lyft med dem en stor kristallkula, en boll av ljus, en lotusblomma (kinesisk).

Där ringde telefonen.
Bara CarlFredrik Hill (svensk) kunde måla sånt väder; snöslask, grådis. En ovedersäglig glöd under gloppet. Hur är det möjligt, tänker jag.
Stammarna mörknar i vätan. Jag såg en björk med bark i ett svart/rosa mönster som fick mig att tänka på ett tonårsflickmode (japanskt).